Vilka mål och uppgifter har Beställargruppen konstgräs?

Mål för Bekogr:

  • Till 2020 ska det ske en radikal minskning av utsläpp och spridning av mikroplaster från konstgräsplaner för fotboll
  • Bekogr ska utnyttja synergier så att resultaten också kan bidra från likartade konstgräs, -granulat-, och fallskyddstillämpningar
  • År 2020 ska beställargruppens metoder, resultat och erfarenheter vara spridda och kan tillämpas vid upphandlingar, drift och skötsel i en majoritet av Sveriges kommuner
  • Bekogr ska bidra till Kemikalieinspektionens handlingsplan 2015-2020 om giftfria och resurseffektiva kretslopp

Våra uppgifter:

  • DRIVA UTMANING SOM KRÄVER INNOVATION
  • TESTNING OCH VERIFIERING
  • METOD- OCH NORMUTVECKLING
  • KOMMUNIKATION

Vad är en Beställargrupp?

”En beställargrupp är ett flerårigt samarbete mellan olika upphandlande organisationer som syftar till att höja kvaliteten i upphandlingar genom gemensam uppbyggnad av kunskap och samverkan kring krav och upphandlingsmetoder.”

Mer information om Beställargrupper och nätverk kan ni hitta här:

Informationsbroschyr Fotboll, Konstgräs & Miljö

Beställargruppen har tagit fram en broschyr om fotboll, konstgräs & miljö som du kan läsa här:

”Fotboll, konstgräs & miljö – en liten skrift om hållbart idrottande”.

Hur definieras plast?

Av människor tillverkade polymerer där man utgått från antingen olja eller biprodukter från olja alt. från biomaterial (biobaserade plaster). Icke-syntetiska polymerer som naturgummi och polymermodifierad bitumen inkluderas också.

Vad är mikroplast?

Mikroplast är ett samlingsnamn för plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter. De flesta mikroplasterna är dock under 1 millimeter och går inte att se med ögat. Mikroplast i havsmiljön kan exempelvis vara fragment av större skräpbitar eller utgöras av mikroplastpellets som i plastindustrin används som en råvara. Andra ursprung kan vara konstgräsplaner, hygienprodukter, textilier.

  • Plastpartiklar mellan 1 nm och 5 mm
  • Bred definition av ”plast”
  • Primär mikroplast: tillverkas i liten storlek (används t ex i kosmetika och rengöringsprodukter)
  • Sekundär mikroplast: Bildas genom slitage av större plastföremål och nedbrytning av plastskräp i miljön
  • Definitionen av ”plast” är dock väldigt bred (se ovan)

Vilken påverkan har mikroplasten på miljön?

Mikroplast anses av de flesta vara ett allvarligt problem. Granulat innebär miljörisker dels eftersom mikroplaster inte bryts ned naturligt utan sprids och ansamlas i miljön, dels genom att olika typer av granulat kan innehålla farliga ämnen.

Det är enorma mängder partiklar av mikroplast som släpps ut i havet. Ett ensamt reningsverk släpper ut upp mot 70 miljoner partiklar av mikroplast per timme.

I den marina miljön är det ett allvarligt problem med mikroplaster. De individer längst ner i näringskedjan misstar plastbitarna som föda. Deras matsmältningssystem kan inte bryta ned plasterna så det stannar kvar. Dessutom fäster miljögifter från exempelvis bekämpningsmedel och industriella kemikalier. De flesta av gifterna är hydrofoba fäster sig på plastbitarna. Mikroplasten som redan finns i havet kan man inte ta bort, utan att man måste begränsa intaget av plasten som kommer ut i havet. Gifterna som kommer från mikroplasten stannar kvar i djuren i vattnet då kroppen inte kan bryta ned dessa ämnen. Störst problem har rovdjuren högst upp i näringskedjan. De konsumerar de mindre djuren som då bär på gifterna, detta gör att rovdjuren får en högre koncentration av gifter i sin kropp.

Plaster binder fettlösliga miljögifter som tas upp i de olika näringskedjorna.

Varför kopplas konstgräsplaner för fotboll till mikroplastproblematiken?

Per definition är infill eller granulatet mikroplast som används i konstgräset. Granulat som används i konstgräsplaner är så små (2-3 mm) att de räknas som mikroplast när de sprids till miljön. En primär mikroplast ät möjlig att åtgärda så att dessa partiklar stannar kvar och inte sprids till din omgivande miljö och vatten. Det spelar ingen roll vilken typ av gummimaterial som används som ifyllnad i konstgräs. SBR, TPE, EPDM och R-EPDM eller bionedbrytbar plastinfill är alla mikroplast när de når den omgivande miljön.

Även plaststrån från själva konstgräsmattan kan lossa och ludda vilket då också blir mikroplast.

Konstgräs i Sverige

  • Det finns idag över 1000 konstgräsplaner i Sverige och cirka 100 nya byggs årligen. För att underlaget på en konstgräsplan ska ha önskade egenskaper fylls planen med stora mängder fyllnadsmaterial, oftast i form av granulat.

Mer info hittar du på Fogis hemsida.

Konstgräsplanens värdekedja

Figuren visar en värdekedja för konstgräsplanerna från vaggan till grav likt ett livscykelperspektiv.

Källa: Kaal. M m.fl., 2019. Slutrapport för projekt Optimal hantering av konstgräsmattor

Vad menas med bionedbrytbart och fossilfritt plast?

 

Biobaserade plaster syftar de plaster som helt eller delvis är producerade av en förnyelsebar råvara (biomassa). Det finns en rad olika naturliga råvaror som kan användas för att tillverka biobaserade plaster. Hit hör bland annat majs, socker, cellulosa, potatis eller restprodukter och avfall. För de biobaserade plaster som finns på den kommersiella marknaden har i regel odlade råvaror används.

Med biologiskt nedbrytbara plaster avses material som mikroorganismer kan bryta ned till koldioxid, vatten och biomassa. Den biologisk nedbrytbarheten avser alltså en materialegenskap.

En plast som är biobaserad, behöver i regel inte vara bionedbrytbar, vilket illustreras i den schematiska figuren intill.

 

Källa: RISE

Vilka spridningsvägar finns det för mikroplast kopplat till konstgräsplaner?

I genomsnitt sprids 50 kg-2 ton/år och plan mikroplaster från konstrgräsplaner. Totalt innebär det att mellan 50 ton-2000 mikroplaster kopplat till fotboll sprids per år i Sverige. Detta har uppskattats utifrån genomsnittlig tillförd mängd ny granulat per år i undersökta kommuner. Spridningen av mikroplaster sker del via dem som vistats på planen (granulat kan fastna i kläder och skor) eller via maskiner som till exempel används vid snöröjning. Andra källor för spridning är dagvatten, dräneringsvatten och via vinden.