Syftet med detta projekt har varit att utreda förutsättningar för konstgräsbranschen att bli mer hållbar utifrån ett policyperspektiv. Projektet kartlägger befintliga och kommande styrmedel som är viktiga för konstgräsbranschen samt möjligheterna för att hantera uttjänta konstgräsplaner och har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet under våren 2021, på uppdrag av Beställargruppen för Konstgräs. Ta del av hela studien: Förstudie Konstgräs Bekogr_final
Den växande konstgräsmarknaden för med sig ett ökat tryck på avfallshantering av de uttjänta konstgrässystemen vilket i sin tur leder till ett växande klimat- och miljöproblem. Fortfarande sker det en relativt låg andel materialåtervinning av konstgrässystemen. Ifyllnadsmaterialet och sanden kan idag återanvändas på plats efter tvätt och utsortering av de minsta partiklarna eller skicka till Re-Match i Danmark, som kan återanvända fyllnadsmaterialen. Den största andelen förbränns genom energiåtervinning men fortfarande skickar kommuner eller anläggningsägare uttjänta konstgräsplaner till deponi, vilket dessutom är ett billigare alternativ jämfört med de andra två lösningarna. Det finns stora möjligheter för både producenter, konstgräsägare och avfallshanterare att minska sportens klimat- och miljöpåverkan genom att öka återvinningen av konstgräsplaner. I framtiden måste dessa aktörer i högre grad samarbeta för ökad återvinning (och återanvändning) av konstgräsplaner. Detta skulle kunna ske genom att tillsammans skapa ett frivilligt producentansvar liknande det som byggts upp av branschen kring ensilageplast dvs Svepretur.
Genom studien har det framkommit en del hinder för ökad återvinning av konstgräsplaner i Sverige. Dessa består huvudsakligen av: brist på information om återvinningsmöjligheter (för konstgräsägare), utbyggd infrastruktur för energiåtervinning, otydliga ansvarsfördelningar, bristande kravställning på hantering av konstgräsplaner, upphandlingssvårigheter för kommunerna, resurskrävande och höga kostnader för återvinning, , materialsammansättning som försvårar återvi-nning, samt att det är otydligt hur materialkvaliteten ska värderas för vidare användning.
För att övervinna de hinder som kommit fram föreslås följande styrmedelsförslag:
- produktkrav för polymeranvändning och andelen plast,
- ökad deponiskatt, producentansvar för konstgräsplaner,
- ökade krav vid upphandling,
- inrapportering av data samt ökad information om återvinningsmöjligheter.
Konstgräsplaner skickas till förbränning men det leder till dubbelt så stora koldioxidutsläpp jämfört med att återvinna materialet. Förstudien identifierar viktiga hinder för ökad återvinning och återanvändning av konstgräsplaner samt presenterar potentiella styrmedelsförslag so tex utökat producentansvar mot dessa hinder. Ökad inventering av konstgräsflödet och konsekvensanalyser av styrmedelsförslag kan vara fokus för vidare studier.
