Naturvårdsverket har lanserat en ny Nationell Strategi för tillsyn som sträcker sig 2026-2029,. Under 2026 och 2027 genomförs en tillsynskampanj initierad av Naturvårdsverket och här ingår även konstgräsplaner och gummiytor som ett av fokusområdena. Konstgräs är en viktig resurs för idrott och rörelse, men också en miljöutmaning som kräver ett samordnat ansvar där kommunen är en viktig aktör. Genom tydligare struktur, praktiska åtgärder och ett systematiskt arbetssätt kan kommunen minska mikroplastspridningen och samtidigt bygga kunskap för långsiktigt hållbara idrottsanläggningar.
Hänsvisning till Naturvårdsverket Fokusområden Miljöfarlig verksamhet
Lägesbild för miljöfarlig verksamhet https://bekogr.se/wp-content/uploads/2025/12/lagesbild-miljofarlig-verksamhet.pdf
Konstgräs och mikroplast –en ansvarsfråga
I Sverige finns i dag omkring 1 200 konstgräsplaner, och antalet fortsätter att öka. För att uppnå önskade spelegenskaper fylls planerna med stora mängder fyllnadsmaterial (granulat), som historiskt ofta har varit plastbaserat. Dessa material utgör en betydande källa till mikroplastutsläpp till den omgivande miljön.
Naturvårdsverket konstaterar att även om exakta mängder är svåra att fastställa, försvinner stora mängder granulat varje år från konstgräsplaner. Spridningen sker bland annat via vind, snöröjning, dagvatten, transporter och användning. Sammantaget gör detta konstgräs till en av de viktigaste identifierade källorna till mikroplastutsläpp i Sverige.
Miljörisker kopplade till konstgräs
Miljöriskerna med konstgräs är kopplade till flera faktorer. Dels handlar det om mikroplastens persistens – plast bryts inte ned naturligt utan ansamlas i mark, vatten och levande organismer över tid. Dels kan vissa typer av granulat och gummiytor innehålla kemiska ämnen som är skadliga för miljö och hälsa. Lägesbilden visar också att andra gummiytor, till exempel fallskyddsytor på lekplatser, bidrar till mikroplastspridning. Därför bör tillsyns- och åtgärdsarbetet inte enbart omfatta traditionella konstgräsplaner, utan även andra typer av plast- och gummibaserade ytor.
Regelverk och klassificering
Lägesbilden visar att tillsynen av konstgräsanläggningar varierar kraftigt mellan kommuner. Vissa kommuner bedriver aktiv tillsyn, medan andra i dag har låg eller ingen tillsyn alls inom området. Konstgräsplaner klassas som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Det innebär att verksamhetsutövaren har ansvar för att förebygga och minimera negativ miljöpåverkan. Tillsynsmyndigheten har möjlighet att ställa krav på exempelvis:
- åtgärdsplaner,
- undersökningar och uppföljning,
- försiktighetsmått enligt miljöbalkens hänsynsregler.
Brister och behov i dagens tillsyn
Rapporten identifierar flera centrala utmaningar i dagens arbete med konstgräs:
- brist på enhetlig tillsyn på nationell nivå,
- otillräcklig och delvis föråldrad vägledning,
- avsaknad av samlad kunskap om effektiva skyddsåtgärder,
- osäkerhet kring risknivåer kopplat till olika materialval.
Redan i RU 2019 pekades behovet ut av att kombinera eventuella nya krav, exempelvis anmälningsplikt, med ökad och tydligare tillsynsvägledning. Det lyftes även fram behov av nationella eller regionala tillsynskampanjer samt ett bredare fokus som även omfattar andra gummiytor än konstgräs.
Dagvatten och spridningsvägar
Dagvatten identifieras som en central spridningsväg för mikroplast och andra föroreningar. Många konstgräsplaner är kopplade till:
- bristfällig dagvattenhantering,
- avsaknad av fungerande egenkontroll,
- otydliga ansvarsförhållanden mellan verksamhetsutövare och VA-huvudman.
Detta understryker behovet av att betrakta konstgräs i ett systemperspektiv, där anläggning, drift, underhåll, dagvattenlösningar och omgivande miljö ses som en sammanhängande helhet.
Tillsyn av kontgräsplaner
En tidigare enkät visar att av de svarande genomförde 57% tillsyn av sina planer. Under 2019 tog Region Skåne verktyg för tillsynhttps://bekogr.se/tillsyn-av-konstgras-och-gummibaserade-ytor-for-idrott-och-lek/
