Klimat- och miljödepartementet tillsammans med Kultur- och jämställdhetsdepartementet i Norge har gemensamt tagit fram en handlingsplan för omställningen från gummigranulat på konstgräsplaner. Se Handlingsplan for omstilling fra gummigranulat på kunstgressbaner – regjeringen.no
Bakgrunden till handlingsplanen är att:
- Gummigranulat som används som ifyllnadsmaterial i konstgräsbanor är en källa till mikroplast och kan spridas till närliggande miljöer. Miljödirektoratet+1
- Från och med oktober 2031 blir det förbjudet inom EU att köpa och sälja plastbaserade lösa ifyllnadsmaterial som uppfyller kriterier för mikroplast. Detta innebär att gummigranulat i praktiken inte längre kommer att kunna köpas som ifyllnadsmaterial. Miljödirektoratet+2Regjeringen.no+2
- Syftet med planen är att stödja övergången (omställningen) mot miljövänligare ifyllnadsmaterial på konstgräsbanor och att minska spridningen av mikroplast. Regjeringen.no
I handlingsplanen lyfts viktiga insatser, åtgärder och stöd som den Norska regeringen kommer bidra med:
| Typ av åtgärd | Beskrivning |
| Ekonomiskt stöd och incitament | Ökat bidrag till uppvärmda banor, stöd till fotbollshallar, stöd till sanering av förorenad mark vid befintliga banor, och nya banor utan gummigranulat. VG+2Regjeringen.no+2 |
| Miljöfond | Inrättande av ett “Fotbollens miljöfond” med startkapital, i samarbete med Handelsmiljöfonden och Norges Fotbollförbund (NFF). VG+1 |
| Forskning och innovation | Stöd till utveckling och testning av alternativa ifyllnadsmaterial som kan ersätta gummigranulat på ett miljömässigt säkert sätt. Regjeringen.no |
| Kartläggning och datainsamling | Insamling och analys av information om befintliga konstgräsbanor och vilka som kommer att omfattas av övergången. Regjeringen.no |
| Informationsinsatser och riktlinjer | Utarbetande av riktlinjer och rekommendationer för hur banor ska drivas, hur spridning av granulat kan minskas, samt ökad information till användare (klubbar, kommuner etc.). Regjeringen.no |
| Regelförändringar och tillsyn | Anpassning av miljölagstiftning och regler kring konstgräsbanor, kontroll och uppföljning för att säkerställa att kraven följs. Regjeringen.no |
Utmaningar och kostnader
- Omställningen förväntas bli kostsam. En tidigare beräkning uppskattar att kostnaden kan bli omkring 7,35 miljarder kronor under de kommande 12-13 åren för att genomföra byten, sanering av förorenad mark och nya lösningar. Dagsavisen+2VG+2
- Idrottsklubbar och kommuner ser en risk i att prova nya alternativ, då prestandan och livslängden för alternativa material inte är fullständigt beprövad.
- Det finns krav på att undvika att klubbar eller kommuner bär hela kostnaden själva för misslyckade investeringar i alternativa material. Stortinget+2VG+2
- Planen måste balansera miljöambitioner med att bevara tillgången till idrottsanläggningar för barn och ungdomar, utan att kostnaderna skapar ekonomiska hinder.
Tidsperspektivet i omställningen är avgörande för att förstå både investeringsbehovet och genomförbarheten. Eftersom konstgräsplaner normalt har en livslängd på omkring 8–12 år, kommer övergången till alternativa ifyllnadsmaterial inte att ske samtidigt överallt, utan successivt i takt med att befintliga planer når slutet av sin tekniska livslängd.
Eftersom omställningen berör både nationella miljömål och lokala anläggningsbehov, föreslås ett delat finansieringsansvar mellan stat, kommuner och idrottsförbund. En sådan modell kan bidra till att fördela kostnaderna rättvist och samtidigt påskynda införandet av mer hållbara lösningar.
